Ja det är ju rätt så länge sen jag skrev något i denna blogg...

Nu har jag kommit fram till att det är dags att skriva lite igen :-)

Blev väldigt förvånad då jag såg statistiken över folk som läst bloggen trots att det varit torka på inläggen, kul!

Har ju hänt en hel del sen senast,

det största är ju givetvis att jag blivit mamma till världens bästa son, Liam!

Graviditeten gick bra men kändes som flera år lång ;-)

Första veckorna fick jag alla symtom man kan få tror jag

men sedan mådde jag väldigt bra.

Jag hade svårt att sova en period, fick jätteont i höfterna.

Kunde inte alls äta stekt mat, åt mkt saltlakrits däremot...

Sista månaden var fötterna så svullna att jag knappt fick på mig "foppatofflor", tur det var sommar :-)

4 dar innan BF kom Liam, 3700 gram, 51,5 cm lång.

Svårt att förstå att vi har "gjort" en så fantastisk liten pojke,

blir lika fascinerad varje gång jag tänker på det.

Helt klart den största kärleken man kan uppleva!

Var lite jobbigt i början eftersom det gjorde så ont i "snittet",

inte kul att sitta upprätt vid amning o.s.v

Var värst att ta sig i o ur sängen o sitta rakt, gruvsamt var det...

M var/är helt underbar o verkligen den bästa pappan man kan tänka sig!

Han underlättade allt han kunde o hjälpte till på alla sätt o vis :-)

Liam är 14 veckor idag, tiden går verkligen jättefort!

Får skriva mer en annan dag,

ha det bra tills dess!